Sju skäl att se Söderfjärden

Söderfjärden en mil söder om Vasa är en sällsynt plats.
Halva fjärden ligger inom Vasa stad i Sundom by och andra halvan inom Korsholms kommun i Solf och Munsmo. Ett litet hörn i sydväst ligger inom Malax kommun. Söderfjärdens historia är svindlande lång. Den rofyllda slätten gömmer många dramatiska och ovanliga element som är värda att stifta bekantskap med. Åtminstone följande sju skäl finns för att se Söderfjärden.

I. En sällsynt, vacker och välbevarad meteoritkrater

Söderfjärden uppkom vid ett meteoritnedslag för över 520 miljoner år sedan och har en ännu välbevarad kraterrundel. Den är en av de bäst bevarade meteoritkratrarna i världen.

Mången betraktare från ovan har tjusats av Söderfjärdens gulgröna åkerrundel innanför en rund krans av randberg. "Finlands vackraste meteoritkrater" är 5-6 km tvärs över och mer än 300 meter djup, fylld med yngre sedimentbergarter, bl.a kambrisk sandsten. Tio andra kända spår av meteoritnedslag i Finland är vattenfyllda oregelbundna sjöar, föga kraterlika. Söderfjärden är en unik plats på jorden, eftersom endast 176 meteoritnedslag är kända på vårt jordklot.

II. Jordens och livets historia kan avläsas

Här kan vi studera jordens historia från urtid till nutid. Minst två gånger har platsen under årmiljoner av kontinentvandringar passerat jordens ekvator. Under kraterns oändligt långa historia har livet på jorden utvecklats från enkla organismer till dagens natur. I borrkärnor ner ur Söderfjärden finns inbakade fossil av pyttesmå ryggradslösa djur, bl.a. fragment av trilobiter och brachiopoder. Detta ger perspektiv på livets utveckling.

III. Aktuellt tema: Jorden som måltavla för himlakroppar

Söderfjärden är ett åskådligt exempel på vad som händer vid himlakroppars kollision med jorden: Det blinda bombardemanget från rymden, kraterns explosiva uppkomst i en sky av eld, ånga och smält sten samt de förödande konsekvenserna, utplånat liv och chockad materia. Endast en kärnexplosion i megatonklass kan mätas med denna universums urkraft. Ett gigantiskt meteoritnedslag för 65 miljoner år sedan bidrog sannolikt till dinosauriernas utdöende. Under de senaste åren har asteroider och kometer som kan ge upphov till meteoritnedslag på jorden varit i fokus via filmer, tidningar och vetenskapliga diskussioner. Intresset ökar då många kan se fenomen som kometer (t.ex. Hale-Bopp år 1997) eller nedstörtande eldklot (t.ex. Tagish Lake meteoriten i Kanada i januari 2000, eller en meteorit i Danmark som sågs falla i januari 2009 och som hittades två månader senare)

IV. Hav blir land och människan kommer in på arenan

Nere i kratergrytans djupa avlagringar finns spår av flera istider. Efter senaste istiden har landet stigit ur havet, först omkring tio meter per sekel och idag ca 80 cm på hundra år. Genom landhöjningen speglar Söderfjärden utvecklingen under fyra årtusen

den. Här var ytterskärgård under stenåldern, bronsåldern och järnåldern. På meteoritkraterns randberg i norr, uppe på Öjberget finns lämningar som daterats till slutet av stenåldern för ca 4000 år sedan, och en tidsbestämd och utgrävd hy ddbotten i Sundom berättar om ett fiskeläge långt ute i västerhavet under järnåldern för drygt 2000 år sedan. Senare under medeltiden finns belägg för notfiske i den alltmer uppgrundade fjärden. Under därpå följande århundraden krympte fisket, i stället vidgades åkerbruk och bete i fjärdens lider. Fram in på 1900-talet bärgades starr och sälting till kreatursfoder. Breda vassbälten gav taktäckning och bolstervippor. Tanken på en utdikning, en torrläggning föddes i slutet av 1700-talet.

V. Fjärden dräneras i Nordeuropas största torrläggningsprojekt

Under början av 1900-talet blev Söderfjärden föremål för ett gigantiskt torrläggningsprojekt, Nordeuropas största. Trots upprivande meningsskiljaktigheter mellan intressenter i Solf och Sundom byar drevs torrläggningen igenom. Den unge sundomjordbrukaren August Holmström var en av drivkrafterna i processen.

Utloppskanalen "Riddardiket" fördjupades och kilometertals med diken grävdes med möda för hand, spadtag för spadtag i en fastklibbande lera. En speciallag "Lex Söderfjärden" stiftades i riksdagen för att trygga torrläggningen. År 1927 var torrläggningen klar och byarna kring Söderfjärden fick stora tilläggsarealer. Plogen sattes i jungfrulig mark. Ytterligare lador byggdes. Söderfjärden blev ladornas rike, som mest fanns ungefär 3000 lador på 1940-talet. Idag finns endast ett fåtal lador kvar.

VI. Pumpning bland konst

I över 80 år har pumpar hållit Söderfjärden torrlagd. Ett äldre pumphus är idag museum över torrläggningen. Ett nyare pumphus från 1960-talet är också samtidigt ett konstmuseum som speglar Söderfjärdens utveckling.

Eivor Holms tre monumentala väggm ålningar skulle ha en given plats även i en nationell konstsamling. Paula Blåfields takmålning med meteoritmotiv och ytterligare väggmålningar av Nils Nygren, Tapani Tammenpää, Kaj Smeds och Lars Nedergård kompletterar den unika konstsamlingen. I pumphusen finns en omfattande information om Söderfjärdens historia och nutid.

VII. Tranornas paradis i Finland

Söderfjärden är idag en bördig, täckdikad slätt med stora sammanhållna jordbruksarealer, totalt 2 300 ha bördig mark. En miljöfrämjande reglerad täckdikning genomfördes i slutet av 1990-talet. Jordbruket är levande och modernt. Men Söderfjärden är även ett paradis för fåglar. Bl.a. tranor rastar här, många tusen ståtliga fåglar gästar den rika kornboden varje höst. Rekordet från september 2009 ligger på 7 966 tranor på en dag. Sammanlagt besöker långt över 10 000 tranor Söderfjärden från mitten av augusti till början av oktober. Under dessa höstveckor drar mäktiga tranplogar i kvällningen ut till skärgården, där tranorna övernattar för att sen återvända till Söderfjärden i gryningen. Söderfjärden är i särklass den viktigaste rastplatsen i Finland.
Eftersom tranorna även skadar grödor har försök gjorts med särskilda viltåkrar för att mata tranorna. Tranorna motiverar att Söderfjärden ingår i Natura 2000 och området är även tack vare sin odlingskultur klassat som ett nationellt värdefullt landskapsvårdsområde.

För att lyfta fram unika Söderfjärden har flera utvecklingsprojekt genomförts, bl.a. Sundom bygdeförenings Leader-projekt Från meteoritnedslag till kulturpärla (1997-2000).

Under åren 2006-2008 uppfördes Meteoria Söderfjärden mitt ute på Söderfjärden - ett besökscenter med en utställning, ett astronomiskt observatorium och ett fågeltorn. Meteorians öppettider: www.meteoria.fi

Ytterligare information om Söderfjärden ger Sundom bygdeförenings METEORIA-ansvarige: Matts Andersén, e-post: matts.andersen@sundom.fi